Läkemedel kan nu få Braille- och ljud QR-koder i Indien
Läkemedelsmyndigheten i Indien föreslår användningen av ljud QR-koder på läkemedelsremsor för att hjälpa synskadade personer att identifiera mediciner. Text att översätta:
Kommittén föreslår också att en sekundär förpackning med ett punktskriftkort läggs till och begär att det specificeras i en bestämmelse enligt läkemedels- och kosmetiklagen och reglerna.
Denna satsning kommer som svar på framställningar som lyfter fram de svårigheter synskadade personer står inför när de ska identifiera mediciner och utgångsdatum.
Indien har för närvarande uppskattade 8 miljoner blinda personer och 62 miljoner synskadade personer, enligt The National Medical Journal of India.
Innehållsförteckning
Förlorad i förpackningen
Svårigheten att identifiera och använda läkemedel säkert är ett ihållande problem för personer med synnedsättning och synskador runt om i världen.
I en forskning utförd av Världshälsoorganisationen (WHO) i Sri Lanka fann man att de flesta synskadade personer vill kunna hantera sina läkemedel självständigt, men många har svårt att hitta tabletter, identifiera behållare eller mäta flytande doser korrekt.
Dessa utmaningar ledde ofta till missade doser, felaktiga mängder eller till och med för tidig avslutning av behandlingen.
För att klara av det hittade människor sina egna metoder som att använda olika behållarformer, knyta mediciner till kläder eller doppa en finger i mätkoppar. Dessa metoder är dock inte alltid pålitliga.
Vissa situationer leder till och med till olyckor, som att förväxla vinäger med gallerdroppar eller använda örondroppar i ögonen.
Som ett utbrett problem i Indien ser dess Central Drugs Standard Control Organization (CDSCO) braille och QR-koder på läkemedelsförpackningar att potentiellt ta itu med många av de här problemen som synskadade personer står inför i landet.
Från etikett till röst: A snabbrespons stöd
För att ta itu med dessa utmaningar överväger expertkommittén användningen av QR-koder på medicinstrippar som länkar till röstassistent.
När QR-koden på förpackningen skannas, kommer den läsa upp viktig information såsom namnet på medicinen, doseringsinstruktioner, tillverknings- och utgångsdatum samt andra nyckeldetaljer.
Denna enkla funktion kan markant minska risken för synskadade att ta fel medicin, missa doser eller sluta behandlingen tidigt.
Enligt Dr N K Pandey, ordförande och verkställande direktör för Asian Institute of Medical Sciences, Inkluderingen av QR-koder förbättrar ytterligare denna initiativ genom att möjliggöra tillgång till ljud eller digitalt läsbar information, vilket är särskilt hjälpsamt för delvis synskadade.
Dock, med tanke på de olika graderna av synnedsättning från låg synskärpa till total blindhet, att lägga till punktskriftsinlägg tillsammans med ljud QR-koder säkerställer att informationen om mediciner förblir tillgänglig för dem även utan hjälp av en annan person eller enhet.
För närvarande öppnar Central Drug Standard Control Organisation (CDSCO) dessa förslag för allmän feedback innan de tar nästa åtgärd.
QR-kod för tillgänglighet
Indien skulle inte vara den första nationen att ta detta steg mot inkludering. I Europeiska unionen (EU) kräver länder som Slovenien att namnen på läkemedel ska skrivas på punktskrift på förpackningen.
På liknande sätt har även Gulfregionen gått framåt, med Förenade Arabemiraten (FAE) som kräver att läkemedelsföretag inkluderar både punktskrift och QR-koder på medicinpackningar så att patienterna kan skanna och höra viktiga detaljer.
Utöver regler och bestämmelser experimenterar vissa företag i Japan och andra marknader med "tillgängliga koder" som gör det möjligt för synskadade användare att skanna en QR-kod som skapats med hjälp av avancerad teknik. QR-kodsgenerator programvara och omedelbart höra läkemedelsinformation uppläst.
Indiens strävan mot inkluderande hälsovård
Indiens föreslagna åtgärd att sätta QR-kod röstassistans och punktskriftskort på medicinförpackningar kan vara livsförändrande för synskadade människor.
Dessa reformer skulle inte bara stödja deras självständiga användning av mediciner utan också markera en stor förändring mot en mer inkluderande sjukvård i landet. 
